Arbetslex › Arbetsrätt › Sexuella trakasserier på arbetsplatsen – regler och ansvar
Vad som är sexuella trakasserier, arbetsgivarens ansvar och hur man anmäler.
Sexuella trakasserier är ett allvarligt angrepp på arbetsmiljön och den enskildes integritet — och något du som arbetsgivare har ett tydligt ansvar att förebygga och hantera. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det är inte i första hand avsikten som avgör, utan hur uppträdandet uppfattas av den drabbade och om det är oönskat.
Det kan handla om ovälkomna sexuella kommentarer, skämt eller antydningar, ofrivillig beröring, visning av sexuellt material eller upprepade oönskade närmanden. Även digitala trakasserier — sexuella meddelanden eller bilder via mejl eller chatt — räknas.
Du har enligt 2 kap. 3 § diskrimineringslagen en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, sexuella trakasserier inräknade. Det betyder att du inte bara ska reagera när något anmäls, utan också arbeta förebyggande.
När en anmälan kommer in måste du utreda den. Enligt AD:s praxis ska utredningen vara objektiv, noggrann och skriftlig. Du får inte låta bli att utreda med motiveringen att det är ord mot ord eller saknas vittnen. AD har slagit fast att du bär ansvaret för en säker arbetsmiljö — och att enbart underlåtenheten att utreda i sig kan vara ett brott mot diskrimineringslagen.
Agerar du inte tillräckligt för att stoppa trakasserierna eller förebygga nya kan du dömas att betala diskrimineringsersättning till den drabbade. Det finns ingen lagstadgad övre gräns, men i praxis ligger beloppen ofta mellan 50 000 och 150 000 kronor beroende på allvar, varaktighet och hur du agerat. I särskilt grova fall blir de högre.
En central princip i diskrimineringsrätten är den delade bevisbördan. Enligt 6 kap. 3 § diskrimineringslagen gäller att om den anställde visar omständigheter som gör det sannolikt att diskriminering förekommit, är det du som ska visa att så inte var fallet.
Den drabbade behöver alltså inte bevisa allt med full säkerhet från start. Kan hen visa att ett uppträdande av sexuell natur skett och att det var oönskat, går bevisbördan över på dig att visa att det inte var kränkande eller att det fanns en legitim grund — vilket är mycket svårt vid sexuella trakasserier. Dokumentera därför din utredning noga: intervjuer med parterna och eventuella vittnen.
Den som utsatts bör i första hand vända sig till sin närmaste chef eller HR — och du är skyldig att ha rutiner för det. Hjälper inte den interna hanteringen kan personen vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO), som kan utreda och agera mot dig som arbetsgivare, men som inte dömer ut någon ersättning.
För att få diskrimineringsersättning väcks talan i tingsrätt — eller i Arbetsdomstolen om facket driver målet. Facket kan också biträda den anställde. Enligt 2 kap. 18 § diskrimineringslagen är det förbjudet att straffa eller trakassera någon för att hen anmält diskriminering. Sådana repressalier är i sig ett lagbrott och kan ge ytterligare skadeståndsansvar för dig.
Nej, det är inte ett krav att anmäla till polisen för att få rättelse eller skadestånd. Du kan anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller väcka talan i domstol direkt. Om handlingarna är särskilt grova, som t.ex. sexuellt ofredande eller våldtäkt, kan det också utgöra brott enligt brottsbalken, vilket då bör anmälas till polisen.
Ja, arbetsgivaren kan dömas till skadestånd även om de inte visste om trakasserierna i förväg, om de underlåter att utreda och vidta åtgärder när de väl får kännedom om det. Arbetsgivaren har ett aktivt ansvar att förebygga och hantera sådana situationer enligt diskrimineringslagen.
Om arbetsgivaren ignorerar en anmälan bryter de mot sin lagliga skyldighet att utreda och förebygga diskriminering. Du kan då vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som kan utreda arbetsgivarens agerande, eller väcka talan i Trakasseri- och diskrimineringsnämnden för att kräva skadestånd för både trakasserierna och den bristande hanteringen.
Det finns ingen strikt preskriptionstid i diskrimineringslagen för att anmäla till DO, men för att få skadestånd i domstol gäller vanliga preskriptionsregler. Enligt skadeståndslagen preskriberas rätt till skadestånd oftast efter tre år från den dag du fick kännedom om skadan och vem som ska ersätta den. Det är därför viktigt att agera i god tid.
Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.