Facklig vetorätt enligt MBL

Facklig vetorätt vid inhyrning och entreprenad

Tänker du hyra in arbetskraft eller lägga ut arbete på en entreprenör? Då kan facket ha vetorätt enligt 38–40 §§ medbestämmandelagen (MBL). Det är ett undantag från din annars ganska fria rätt att leda och fördela arbetet. Poängen är att skydda dina anställda från att jobb ersätts av utomstående på ett sätt som strider mot lag eller kollektivavtal — utan att facket fått säga sitt.

När gäller vetorätten?

Vetot regleras i 38 § MBL för inhyrd arbetskraft och 39 § MBL för entreprenad. En förutsättning är att du är bunden av ett kollektivavtal som omfattar de berörda arbetstagarna. Saknas avtal för den personalen finns ingen vetorätt enligt MBL. Då kan facket visserligen ta till andra medel, som strejk, men de kan inte stoppa åtgärden med ett veto.

Vad krävs för ett giltigt veto?

Facket får lägga in veto om inhyrningen eller entreprenaden strider mot:
1. Lag eller förordning — till exempel om upplägget krockar med lagen om anställningsskydd (LAS) eller arbetsmiljölagen.
2. Kollektivavtal — om åtgärden kringgår villkor i avtalet eller undergräver dess syfte.

Facket kan alltså inte blockera bara för att de tycker att åtgärden är ekonomiskt oklok eller helst vill behålla egen personal. Vetot måste ha sakligt stöd i att något bryter mot regler eller avtal. AD har gång på gång slagit fast att vetorätten är en undantagsregel som ska tolkas restriktivt — och det är facket som bär bevisbördan för att skäl finns.

Så går processen till

Innan du genomför åtgärden måste du förhandla med facket enligt 38 och 39 §§ MBL. Du lämnar ett skriftligt förslag, och facket har sedan tio dagar på sig att svara. Lägger de in veto inom den tiden får du inte sätta igång. Hör de inte av sig inom tio dagar, eller avstår från veto, räknas det som godkänt och du kan gå vidare.

Vad händer efter ett veto?

Ett veto binder dig — du får inte anlita den inhyrda eller lejda personalen. Men du är inte rättslös: du kan vända dig till Arbetsdomstolen (AD) och få prövat om vetot var lagligt. Under tiden AD prövar saken ligger åtgärden på is. Ger AD dig rätt — att upplägget inte stred mot lag eller avtal — kan du genomföra det. Håller vetot, får du inte genomföra åtgärden så länge skälen kvarstår.

Om facket missbrukar vetot

Facket får inte missbruka vetorätten. Läggs ett veto utan sakliga skäl, eller används det för helt andra syften än att skydda de anställdas rättigheter, kan AD ogiltigförklara det. Samtidigt är det facket som i första hand bedömer om skäl finns — AD ingriper bara när beslutet är uppenbart felaktigt eller saknar verklighetsförankring.

Kort sagt

Vetorätten enligt 38–40 §§ MBL är ett vasst verktyg för facket mot olaglig eller avtalsstridig inhyrning och entreprenad. För dig betyder den att du måste förhandla och invänta fackets besked. Ett veto stoppar åtgärden direkt — men du har alltid rätt att få vetots laglighet prövad i AD. Sköt dokumentationen och var tydlig i förhandlingen, så slipper ni onödig tvist.