Stridsåtgärder – strejk, blockad och lockout

Stridsåtgärder i svensk arbetsrätt

Rätten att vidta stridsåtgärder är en fundamental del av den svenska arbetsrättsliga modellen. Den skyddas av grundlagen, regeringsformen 2 kap. 14 §, som ger fackliga organisationer och arbetsgivarsidan rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Men denna frihet är inte obegränsad. Den regleras av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL), vars syfte är att skapa en ordning för konflikthantering och skydda samhället från oönskade arbetskonflikter.

Vad är stridsåtgärder?

Med stridsåtgärder avses åtgärder vidtagna av arbetstagare eller arbetsgivare för att påverka motparten i en arbetsrättslig konflikt. De tre huvudformerna är:

• Strejk: En kollektiv vägran från arbetstagarnas sida att utföra sitt arbete. Detta kan vara total eller delvis.
• Lockout: En åtgärd från arbetsgivarens sida där arbetstagarna nekas tillgång till arbetsplatsen eller arbetsuppgifter. Lockout är arbetsgivarens motsvarighet till strejk.
• Blockad och bojkott: Dessa är ofta sekundära åtgärder. En blockad innebär att man vägrar utföra visst arbete eller ta emot gods från en strejkande part. En bojkott innebär vägran att köpa eller sälja varor/tjänster från en part i konflikt.

Fredspliktens betydelse

Den viktigaste begränsningen för stridsåtgärder är fredsplikten, som regleras i 41 § MBL. Fredsplikt innebär att parterna är förbjudna att vidta stridsåtgärder i frågor som regleras av ett gällande kollektivavtal.

Fredsplikten gäller under hela avtalets löptid. Om en part vill ändra villkor som redan finns i avtalet, får de inte strejka eller lockouta. De måste istället vänta tills avtalet löper ut eller upphävas. Att bryta mot fredsplikten är ett allvarligt brott mot MBL och kan leda till skadeståndsskyldighet för den part som vidtagit åtgärden, samt för de enskilda arbetstagare eller arbetsgivare som deltagit.

När är stridsåtgärder tillåtna?

Stridsåtgärder är tillåtna i så kallade "nyförhandlingsfrågor" eller när inget kollektivavtal finns. Utanför fredsplikten i 41 § MBL får stridsåtgärder vidtas för att tvinga fram ett nytt kollektivavtal eller ändringar i frågor som inte regleras av ett gällande avtal.

För att en stridsåtgärd ska vara laglig måste den vara primär, det vill säga riktad mot den part man har konflikt med. Sympatiåtgärder (sekundära åtgärder) är dock tillåtna om de vidtas till stöd för en lovlig primär stridsåtgärd; är primäråtgärden olovlig blir även sympatiåtgärden olovlig. Gränsdragningen bedöms av Arbetsdomstolen (AD).

Varselkrav och Medlingsinstitutet

Innan stridsåtgärder kan vidtas måste strikta varselregler följas. Enligt 45 § MBL ska den part som avser att vidta stridsåtgärd varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Varselet ska innehålla information om vilka åtgärder som avses, varför de vidtas och när de ska börja.

Medlingsinstitutet har sedan dess uppgift att försöka medla i konflikten. Om medling misslyckas, och varselkraven är uppfyllda, kan stridsåtgärder inledas. Att inte följa varselkraven gör åtgärden olaglig, oavsett om fredsplikten bryts eller inte.

Rättsliga konsekvenser

Om en stridsåtgärd är olaglig (t.ex. vildkattsstrejk eller fredspliktsbrott) kan den drabbade parten kräva skadestånd. Arbetsdomstolen har i flera mål understrukit att både organisationer och enskilda kan hållas ansvariga. För arbetstagare innebär detta risken för avsked och skadeståndsansvar, medan arbetsgivare riskerar stora ekonomiska förluster och skadestånd till strejkande arbetstagare.