ArbetslexArbetsrätt › Ogiltigförklara en uppsägning – hur går det till?

Tvister

Ogiltigförklara en uppsägning – hur går det till?

Hur arbetstagaren kan angripa en felaktig uppsägning och begära ogiltigförklaring.

Bygger på lagtext, praxis och offentliga rättskällor. Arbetslex lämnar inte juridisk rådgivning — anlita alltid en jurist för bedömning i enskilda ärenden.

Ogiltigförklaring av uppsägning – så fungerar processen

Säger du upp någon kan den anställde angripa beslutet rättsligt. Möjligheten heter ogiltigförklaring och står i 34 § anställningsskyddslagen (LAS): anser den anställde att uppsägningen saknar sakliga skäl, eller att du inte följt formkraven, kan hen begära att den ogiltigförklaras. Vinner den anställde står anställningen kvar som om uppsägningen aldrig skett – och du får betala lön och förmåner retroaktivt för hela mellantiden. Det är därför värt att förstå processen och tidsfristerna redan innan du fattar beslutet.

Två saker prövas: grunden och förfarandet

Det går en skiljelinje mellan sakliga skäl och formkrav. En uppsägning kräver sakliga skäl enligt 7 § LAS – antingen arbetsbrist eller personliga skäl kopplade till den enskilde. Men även en uppsägning som har en hållbar grund kan falla om förfarandet brustit, till exempel om du inte utrett om det fanns en ledig tjänst att omplacera till (7 § andra stycket LAS). Båda delarna måste hålla.

Klockan som avgör allt: fristerna

Rätten att ogiltigförklara är strikt tidsbunden, och fristerna är den anställdes ansvar att hålla – missas de förfaller rätten oavsett hur fel uppsägningen var. Processen går i två steg:

  1. Bestridande inom två veckor. Den anställde måste meddela dig att hen bestrider uppsägningen inom två veckor från beskedet. Det är signalen om att en tvist är på väg.
  2. Talan inom två månader. Därefter måste talan väckas i domstol inom två månader från det att anställningen upphörde.

Är den anställde fackligt ansluten är det normalt facket som driver talan (34 § andra stycket LAS); annars för personen sin egen talan.

Var prövas tvisten?

Det beror på det fackliga stödet. Med facket bakom sig väcks talan direkt i Arbetsdomstolen (AD), som är specialdomstol och sista instans i sakfrågan. Utan fackligt stöd börjar tvisten i tingsrätten, som i sin tur kan lämna över målet till AD (34 § tredje stycket LAS), med möjlighet att överklaga till hovrätten.

Alternativet: skadestånd i stället för att gå tillbaka

Den anställde är inte tvungen att kräva sin anställning tillbaka. I stället kan hen kräva skadestånd (38 § LAS), vilket är vanligt när relationen är så skadad att en återgång ändå inte är aktuell. Skadeståndet kan bestå av ett ekonomiskt skadestånd för inkomstbortfall och ett allmänt skadestånd för själva kränkningen – det senare rör sig normalt om tiotusentals kronor och bestäms av domstolen utifrån anställningstid, ålder och omständigheterna. Vägrar du som arbetsgivare att rätta dig efter en ogiltigförklaring kan i stället ett särskilt normerat skadestånd utgå (39 § LAS), vars storlek följer anställningstiden.

Vad det betyder för dig

Poängen är enkel: en uppsägning är inte över när beskedet lämnats. I upp till två månader efter att anställningen upphört kan den prövas, och både svaga skäl och processfel kan fälla den. Den bästa försäkringen är att grunden är dokumenterad och att förfarandet är rätt redan från start.

Vanliga frågor

Måste man ha fackförbund för att driva en tvist om uppsägning?

Nej, det är inte ett krav. Utan fackligt stöd väcker arbetstagaren talan i tingsrätten som första instans. Med fackligt stöd kan tvisten föras direkt till Arbetsdomstolen, vilket ofta är fördelaktigt p.g.a. specialkompetens.

Vad händer om jag missar de två veckornas frist att bestrida?

Om du inte underrättar arbetsgivaren om att du bestrider uppsägningen inom två veckor förlorar du rätten att begära ogiltigförklaring. Du kan dock i vissa fall fortfarande ha rätt till skadestånd om uppsägningen var uppenbart felaktig, men rätten till att få behålla jobbet är borta.

Kan jag få skadestånd även om jag vill ha tillbaka jobbet?

Ja, om uppsägningen ogiltigförklaras har du rätt till lön under den tid du varit utanför arbetet. Om du istället väljer att inte återgå till anställningen kan du kräva ekonomiskt skadestånd för inkomstbortfall samt allmänt skadestånd för kränkning enligt 38 § LAS.

Vem betalar rättegångskostnaderna om jag förlorar?

Enligt rättegångsbalken ska den part som förlitar betala den vinnande partens rättegångskostnader. Om du är fackligt organiserad och facket driver målet, täcks ofta kostnaderna av facket. Utan fack kan kostnaderna bli betydande vid förlust.

Relaterade guider
Tvisteförhandling vid uppsägning Hur den fackliga tvisteförhandlingen fungerar vid uppsägning och avskedande.

Har du ett specifikt fall?

Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.

Analysera ditt ärende → Fler arbetsrättsguider