ArbetslexArbetsrätt › Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Arbetsmiljö

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Arbetsgivarens skyldigheter för arbetsanpassning och rehabilitering av sjuka anställda.

Bygger på lagtext, praxis och offentliga rättskällor. Arbetslex lämnar inte juridisk rådgivning — anlita alltid en jurist för bedömning i enskilda ärenden.

Ditt rehabiliteringsansvar som arbetsgivare

När en anställd blir sjuk eller skadad räcker det inte att vänta och hoppas. Du har ett aktivt rehabiliteringsansvar — en skyldighet att utreda och genomföra åtgärder som hjälper personen tillbaka i arbete, på samma eller anpassade villkor. Reglerna finns främst i arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 a § och i socialförsäkringsbalken (SFB) 30 kap..

Se rehabiliteringen som en del av ditt arbetsmiljöarbete. Den skyddar inte bara den anställdes hälsa — den bevarar arbetsförmåga och håller nere långa, dyra sjukskrivningar. Hur mycket som krävs står i proportion till företagets storlek och resurser, men kärnan — att utreda och samverka — gäller dig oavsett om du har tre eller trehundra anställda.

När börjar klockan ticka?

Finns det skäl att tro att sjukfrånvaron blir längre än 60 dagar ska du påbörja en rehabiliteringsutredning senast 30 dagar efter att den inleds. Är frånvaron kortare eller prognosen osäker måste du ändå löpande bedöma om något behöver göras.

Utredningen ska vara skriftlig. Den beskriver den anställdes hälsotillstånd, arbetsförmåga och de åtgärder du planerar eller redan vidtagit. Och du gör den inte ensam — du ska samverka med den anställde, Försäkringskassan och vid behov vården. Utan den dialogen får du aldrig en korrekt bild av vad som faktiskt går att anpassa.

Anpassa eller omplacera

Första frågan är alltid: går det att anpassa det nuvarande jobbet? Det kan handla om:
* Justerade arbetstider eller lägre arbetstakt.
* Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent.
* Hjälpmedel eller ergonomiska förbättringar.
* Omplacering till en annan tjänst i företaget.

AD kräver att du gör en konkret och individuell bedömning. Du kan inte luta dig mot att en anpassning skulle bli för dyr eller krånglig utan att först ha utrett saken på djupet. Det är du som måste visa att du undersökt alla rimliga alternativ innan du landar i att ingenting går att göra.

Vad det kostar att slarva

Brister du i rehabiliteringen kan det slå tillbaka hårt, särskilt vid en uppsägning. En sjukskriven anställd där du inte gjort tillräckligt kan ha särskilda skäl som väger för fortsatt anställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS).

AD har i flera domar slagit fast att bristfällig rehabilitering kan göra en uppsägning ogiltig. Ogiltigförklaras den kan du tvingas betala lön ända fram till en ny giltig uppsägning eller att anställningen återupptas. Dessutom kan Arbetsmiljöverket gå in och förelägga dig att vidta åtgärder — med vite om du inte lyssnar.

Den anställde måste också dra sitt strå

Rehabilitering går åt båda håll. Den anställde är skyldig att medverka: delta i möten, lämna nödvändig information om sin hälsa (ofta via läkarintyg) och pröva de åtgärder du föreslår. Vägrar personen utan godtagbart skäl blir det svårare för dem att hävda att du inte gjort ditt — och det kan påverka bedömningen av om en uppsägning av personliga skäl är berättigad (7 § LAS).

Kort sagt: agera tidigt, dokumentera noggrant och håll alla parter med i samtalet. Det är så du både hjälper personen tillbaka och skyddar dig själv om det skulle gå till tvist.

Vanliga frågor

Kan man sägas upp om man inte medverkar i rehabiliteringen?

Ja, om arbetstagaren utan godtagbart skäl vägrar att medverka i rehabiliteringen kan detta påverka möjligheten att ogiltigförklara en eventuell uppsägning. Arbetsgivaren måste dock kunna visa att de har gjort en tillräcklig utredning och att vägran har varit ett hinder för anpassningen. Det är en individuell bedömning som görs i varje enskilt fall.

Vem betalar kostnaderna för rehabiliteringsåtgärder?

Arbetsgivaren står normalt för kostnaderna för åtgärder som ingår i det ordinarie arbetsmiljöarbetet, såsom enkla anpassningar eller hjälpmedel. För mer omfattande åtgärder eller omplaceringar kan Försäkringskassan ibland bidra med ekonomiskt stöd, men arbetsgivaren har det primära ansvaret att finansiera det nödvändiga för att uppfylla rehabiliteringskravet.

Hur lång tid har arbetsgivaren på sig att genomföra rehabiliteringen?

Det finns ingen fast tidsgräns för hela processen, men utredningen ska påbörjas senast 30 dagar efter sjukfrånvaroens start om frånvaron förväntas överstiga 60 dagar. Åtgärderna ska genomföras så snart som möjligt efter utredningen. Arbetsgivaren ska löpande följa upp effekten av åtgärderna och vid behov justera planen.

Vad händer om arbetsgivaren inte kan erbjuda något arbete alls?

Om det inte finns någon möjlighet till anpassning eller omplacering trots en noggrann utredning, kan arbetsgivaren behöva överväga uppsägning. Då måste arbetsgivaren kunna visa att de har utfört ett fullgott rehabiliteringsarbete. Om detta saknas kan uppsägningen ogiltigförklaras med hänvisning till särskilda skäl för behållande enligt LAS.

Relaterade guider
Psykosocial arbetsmiljö – arbetsgivarens ansvar Reglerna om psykosocial arbetsmiljö och OSA-föreskrifterna från Arbetsmiljöverke... Arbetsplatsolycka – ansvar och anmälningsskyldighet Vad händer vid en arbetsplatsolycka och vad är arbetsgivarens ansvar? Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete och vad arbetsgivaren måste göra. Skyddsombudets roll och rättigheter Skyddsombudets befogenheter, rätt att stoppa arbete och skyddet mot repressalier...

Har du ett specifikt fall?

Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.

Analysera ditt ärende → Fler arbetsrättsguider