ArbetslexArbetsrätt › Uppsägningstid – vad gäller med och utan kollektivavtal?

Uppsägningstid

Uppsägningstid – vad gäller med och utan kollektivavtal?

Hur lång är uppsägningstiden enligt LAS och kollektivavtal, och vem gäller vad?

Bygger på lagtext, praxis och offentliga rättskällor. Arbetslex lämnar inte juridisk rådgivning — anlita alltid en jurist för bedömning i enskilda ärenden.

Uppsägningstid – så lång blir den med och utan kollektivavtal

Säger du upp någon räcker det inte att meddela beslutet och sätta ett slutdatum. Uppsägningstiden styr hur länge anställningen – och din löneskyldighet – löper vidare, och hur lång den är beror på två saker: om personen omfattas av kollektivavtal och hur länge hen varit hos dig.

Grundregeln: 11 § LAS

Saknar den anställde kollektivavtal gäller miniminivåerna i 11 § anställningsskyddslagen (LAS). De är just minimier – du kan inte avtala dig under dem till den anställdes nackdel, ens med samtycke.

Anställningstid Minsta uppsägningstid enligt LAS
Under 2 år 1 månad
2–4 år 2 månader
4–6 år 3 månader
6–8 år 4 månader
8–10 år 5 månader
10 år eller mer 6 månader

Anställningstiden räknas från första anställningsdagen, och frånvaro för sjukdom eller semester räknas in.

När kollektivavtal gäller

Är arbetsplatsen bunden av kollektivavtal är det oftast avtalets regler som styr. Stora delar av LAS är semidispositiva (2 § LAS), vilket betyder att ett avtal får ge den anställde bättre villkor än lagen – och då är det de som gäller. De flesta avtal har längre uppsägningstider än LAS, ibland en fast tid oavsett anställningstid, ibland en trappa kopplad till ålder eller anställningstid. Du kan alltså inte luta dig mot LAS kortare tider om avtalet säger något annat.

Lön och arbetsplikt under tiden

Under uppsägningstiden har den anställde rätt till sin ordinarie lön och sina förmåner, oavsett om hen arbetar eller inte (12 § LAS). Du får befria personen från arbetsplikt – så kallad garden leave – men lönen måste fortsätta löpa. Väljer du i stället att kräva närvaro måste du också kunna erbjuda rimligt arbete.

När börjar tiden löpa?

Som utgångspunkt börjar uppsägningstiden löpa den dag uppsägningen meddelas (10 § LAS). Men många kollektivavtal flyttar startpunkten, till exempel till slutet av den månad då beskedet gavs. Kontrollera vilket datum som gäller innan du räknar fram slutdagen – det är här felräkningar uppstår.

Räkna rätt – annars kostar det

Tillämpar du en för kort tid kan det bli en skadeståndsfråga (38 § LAS). Ordningen är enkel: finns kollektivavtal gäller det om det är bättre än lagen; finns inget avtal gäller 11 § LAS strikt.

Vanliga frågor

Kan man avtala om kortare uppsägningstid än vad LAS föreskriver?

Nej, LAS är en skyddslagstiftning. Enligt 11 § LAS är de angivna tiderna minimier. Eventuella avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som ger kortare uppsägningstid är ogiltiga, oavsett om arbetstagaren samtycker. Detta gäller även om det inte finns något kollektivavtal.

Vem har rätt till lön under uppsägningstiden om jag inte arbetar?

Arbetstagaren har rätt till full lön under hela uppsägningstiden enligt 12 § LAS, även om arbetsgivaren befriar från arbetsplikten. Arbetsgivaren kan välja att låta dig vara ledig (garden leave) för att skydda företagets affärshemligheter eller ordning, men lönebetalningen upphör inte.

Börjar uppsägningstiden löpa direkt när jag får beskedet?

Enligt LAS börjar tiden löpa från dagen för meddelandet (10 § LAS). Men många kollektivavtal har andra regler, t.ex. att tiden börjar löpa från månads slut. Kontrollera alltid ditt gällande kollektivavtal, då det har företräde framför LAS om det ger förmånligare villkor.

Vad händer om arbetsgivaren säger upp mig felaktigt med för kort tid?

Om arbetsgivaren inte följer gällande uppsägningstid kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd enligt 38 § LAS. Skadeståndet motsvarar oftast den lön som hade utbetalats under den tid som arbetsgivaren underlät med att följa reglerna. Det är viktigt att dokumentera när uppsägningen meddelades.

Har du ett specifikt fall?

Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.

Analysera ditt ärende → Fler arbetsrättsguider