Arbetslex › Arbetsrätt › Semesterersättning vid avslutad anställning — vad är du skyldig?
När anställningen avslutas har du rätt till semesterersättning för ointjänade semesterdagar. Läs om semesterlagens regler och beräkning.
När en anställning tar slut — oavsett om det är uppsägning, avslutad uppsägningstid eller något annat — ska du betala ut ersättning för den semester som den anställde tjänat in men inte hunnit ta ut. Det är en grundbult i svensk arbetsrätt och regleras i semesterlagen (1977:480). Syftet är enkelt: ingen ska förlora sin intjänade ledighet i pengar bara för att anställningen tog slut innan semestern hanns med.
Semesterlagen jobbar med ett intjänandeår (1 april–31 mars) och ett följande semesterår. Under intjänandeåret tjänas semesterdagarna in, och de tas ut under semesteråret. Slutar någon mitt i, ska du betala semesterersättning för alla intjänade dagar som inte hunnit tas ut.
De 25 lagstadgade semesterdagarna ger alltid rätt till ersättning när de är intjänade. Många kollektivavtal lägger till fler dagar utöver lagens miniminivå, och även de ska ersättas om de tjänats in.
För de flesta är beräkningen rättfram: semesterersättningen är 12 % av den lön den anställde haft under intjänandeåret, enligt procentregeln. Har lönen varierat — till exempel genom övertid eller rörliga delar — räknas de delarna in om de är en naturlig del av lönen. Du får inte dra av för dagar då personen varit sjuk eller på semester när du sätter underlaget för de 12 procenten.
För timavlönade utan fast månadslön kan ersättningen räknas per dag och motsvarar då lönen personen skulle haft under semestern. Kollektivavtal har ofta egna regler som kan ge en högre procentsats eller en annan beräkningsgrund, och är de förmånligare för den anställde går de före lagen.
Enligt 30 § semesterlagen ska semesterersättningen betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört. I praktiken sker det oftast tillsammans med slutlönen. Du får inte hålla inne beloppet utan saklig grund — dröjer du kan det leda till krav på dröjsmålsränta.
Har den anställde sparade semesterdagar som inte tagits ut ska även de ersättas vid anställningens slut. Har personen i stället tagit ut semester i förskott — semester för ett intjänandeår som ännu inte gått till ända — och slutar innan dagarna tjänats in, kan du i regel kräva tillbaka motsvarande lön och dra av den från slutlönen, förutsatt att grunden är tydlig.
Du är skyldig att lämna ett semesterintyg när anställningen upphör. Det ska visa hur många dagar som är intjänade och hur mycket semesterersättning som betalats ut, så att den anställde kan redovisa sin semesterhistorik för en ny arbetsgivare. Lämna det gärna skriftligt.
Arbetsgivaren får kvitta semesterersättning mot obestridda skulder som arbetstagaren har till arbetsgivaren, till exempel för utlånade verktyg eller föreliggande skulder från tidigare löneutbetalningar. Kvittning får dock inte ske mot omtvistade belopp eller belopp som kräver domstolsprövning. Enligt praxis från Arbetsdomstolen (AD) får arbetsgivaren inte ensidigt dra av belopp utan arbetstagarens samtycke om skuldens storlek eller existens är oklar.
Ja, rätten till semesterersättning preskriberas efter två år enligt semesterlagen 33 §. Preskriptionstiden löper från det att anställningen upphörde. Det innebär att du måste kräva ut ersättningen inom två år från uppsägningsdagen eller den dag anställningen faktiskt avslutades, annars kan rätten förfalla. Arbetsgivaren kan åberopa preskription om du väntar för länge med att göra kravet gällande.
Ja, om övertid och extrapremier är en naturlig och återkommande del av din lön ska de ingå i beräkningsunderlaget för de 12 % semesterersättning. Arbetsdomstolen har i flera mål fastslagit att lönedelar som är knutna till arbetets utförande och inte enstaka gåvor ska räknas in. Enstaka, oregelbundna bonusar kan ibland undantas, men regelbunden övertid ingår alltid.
Om du har tagit ut semester i förskott, det vill säga semester för ett intjänandeår som ännu inte är slut, och anställningen avslutas innan du hunnit intjäna dessa dagar, kan arbetsgivaren kräva tillbaka motsvarande lön. Detta följer av semesterlagen. Arbetsgivaren får då dra av beloppet från slutlönen, förutsatt att det finns en tydlig avtalad grund eller att det är uppenbart att semestern inte var intjänad.
Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.