Arbetslex › Arbetsrätt › Semesterlön – beräkning och regler
Hur semesterlönen beräknas enligt semesterlagen och vad arbetsgivaren är skyldig att betala.
När en anställd är ledig ska lönen ändå rulla. Det är själva poängen med semesterlön, och reglerna finns i semesterlagen (1977:480). Den anställde har rätt till minst 25 semesterdagar (4 § semesterlagen) och till semesterlön under ledigheten (16 § semesterlagen). Rätten är tvingande till den anställdes fördel – du kan inte avtala bort den.
Det finns två metoder, och vilken du använder beror oftast på lönetyp och kollektivavtal.
Sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) passar fast månadslön. Den anställde får sin vanliga månadslön under semestern plus ett semestertillägg på 0,43 % av månadslönen per semesterdag. Vid 25 dagar blir det 10,75 % av månadslönen totalt. Enkelt uttryckt: ordinarie lön plus ett påslag.
Procentregeln (16 b § semesterlagen) passar rörlig lön – timlön, provision, projektersättning. Då blir semesterlönen 12 % av den lön som tjänats in under intjänandeåret. Administrativt är den enklare eftersom du slipper prognosticera framtida lön, men för någon med höga intäkter under vissa perioder kan den ge lägre utfall än sammalöneregeln.
Semester tjänas in under ett intjänandeår, oftast kalenderåret, och tas ut året därpå. Av de betalda dagarna får bara de som överstiger 20 sparas (18 § semesterlagen). Vid 25 dagar betyder det högst 5 sparade dagar per år; de övriga 20 är till för att faktiskt tas ut. Sparade dagar kan ligga kvar i upp till fem år innan de förfaller. Notera att du har ett aktivt ansvar att påminna om och möjliggöra uttag – hindrar du den anställde från att ta ut semester kan det bli en skadeståndsfråga.
Finns det semester kvar när någon slutar ska den betalas ut som semesterersättning (28 § semesterlagen), beräknad enligt samma principer som semesterlönen. Semesterersättning är inte samma sak som slutlön – det är specifikt betalning för intjänad men inte uttagen semester.
Många avtal ger bättre villkor än lagen – fler dagar eller högre tillägg. Och i en tvist om beräkningen är det du som arbetsgivare som bär bevisbördan för att den är rätt. Arbetsdomstolen har slagit fast att avtal om semesterlön måste vara tydliga, och att oklarheter tolkas till den anställdes fördel. Det är ett gott skäl att ha beräkningsgrunden dokumenterad.
Enligt semesterlagen har man rätt till minst 25 betalda semesterdagar per år. Många kollektivavtal ger dock rätt till 28, 30 eller till och med 35 dagar beroende på bransch och ålder.
Om du inte tar ut din sparade semester inom fem år från det att den sparades förfaller rätten till dessa dagar enligt semesterlagen. Arbetsgivaren kan dock inte ensidigt besluta att du ska förlora semestern utan att ha erbjudit uttag.
Nej, du har inte rätt till sjuklön under betald semester eftersom du redan får semesterlön. Om du blir sjuk kan du i vissa fall, efter överenskommelse med arbetsgivaren, flytta semestern till en annan tidpunkt för att behålla rätten till sjuklön vid framtida sjukdom.
Arbetsgivaren har rätt att styra semesteruttaget utifrån verksamhetens behov, men måste ta hänsyn till arbetstagarens önskemål. Enligt semesterlagen ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om tidpunkten, men arbetsgivaren har det sista ordet om det finns skäl i verksamheten.
Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.