Arbetslex › Arbetsrätt › Ledighet och lön – arbetsgivarens guide till semester, föräldraledighet, arbetstid och lön
Allt en arbetsgivare behöver om ledighet och lön: semesterlagen, föräldraledighet, vab, sjuklön, arbetstidslagen, övertid och minimilön – med dina skyldigheter och vanliga fallgropar.
Reglerna om ledighet, arbetstid och lön är de du möter oftast i vardagen — och de som lättast leder till missar som kostar pengar. De vilar på ett knippe lagar: semesterlagen, föräldraledighetslagen, lagen om sjuklön och arbetstidslagen, plus de villkor som följer av kollektivavtal. Den här guiden binder ihop dem och länkar vidare till en fördjupning för varje fråga, så att du betalar rätt och beviljar rätt ledighet från början.
Snabbsvar för arbetsgivare: Du ska bevilja den lagstadgade ledigheten — semester, föräldraledighet, vård av barn (vab), studieledighet och facklig ledighet — hålla dig inom arbetstidslagens gränser, och betala rätt lön, sjuklön och semesterersättning. En fallgrop är att missgynna någon för att hen tagit föräldraledigt – det är förbjudet och kan ge skadestånd (16 och 22 §§ föräldraledighetslagen).
Enligt semesterlagen har varje anställd rätt till 25 semesterdagar per år, varav minst fyra veckor sammanhängande under sommaren om inget annat avtalats. Vilken regel du räknar semesterlönen efter — sammalöneregeln eller procentregeln — avgör vad du faktiskt ska betala ut. Avslutas anställningen ska intjänad men outtagen semester betalas som semesterersättning.
Föräldraledigheten är en av de starkast skyddade rättigheterna i svensk arbetsrätt — du kan inte neka den; arbetstagaren ska samråda med dig om förläggningen (14 § föräldraledighetslagen). Samma starka skydd mot missgynnande gäller den som är hemma för vård av sjukt barn (vab). Att en föräldraledig "råkar" hamna sist i en turordning eller missar en lönerevision är den klassiska fallgropen.
Utöver semester och föräldraledighet finns flera lagstadgade ledigheter, bland annat studieledighet (lag 1974:981), facklig ledighet för förtroendeuppdrag (lag 1974:358), ledighet för närståendevård (lag 1988:1465) och ledighet för att bedriva näringsverksamhet (lag 1997:1293). Annan tjänstledighet beviljar du frivilligt, och om den ska vara med eller utan lön avgör ni i avtal.
Arbetstidslagen sätter ramarna: ordinarie arbetstid om högst 40 timmar i veckan, regler för dygnsvila och raster, särskilda villkor för nattarbete och tak för övertid. Vill du ge de anställda mer inflytande över sina tider kan flextid vara lösningen — men lagens gränser gäller ändå.
Sverige har ingen lagstadgad minimilön — nivåerna sätts i kollektivavtal, och saknar du avtal är det reglerna om lön utan kollektivavtal som gäller. Du ska betala sjuklön under sjuklöneperioden med karensavdrag, hantera övertidsersättningen rätt och hålla isär tim- och månadslön: för timavlönade ska semesterlönen räknas enligt procentregeln (16 § semesterlagen), och sjuklönen är 80 procent av den lön hen gått miste om (6 § lagen om sjuklön). Vid uppsägning gäller särskilda regler för lön under uppsägningstiden.
Riskruta: Missgynnande behöver inte vara att ledighet nekas rakt av – det kan vara sämre uppgifter vid återkomst, utebliven lönerevision eller en turordning som drabbar den föräldraledige. Visar arbetstagaren omständigheter som ger anledning att anta missgynnande är det du som ska visa att något sådant inte har förekommit (24 § föräldraledighetslagen).
Osäker på vad du ska betala eller bevilja i en konkret situation? Med Arbetslex kartlägger du rätt lagrum, beräkningsregler och riskpunkter för just ditt ärende — steget innan juristen. Pröva analysverktyget.
Verktyget tar fram relevant praxis för just ditt ärende — inte lösryckta domnummer. Se hur underlagen tas fram och vilka rättskällor de bygger på.
Beskriv situationen med egna ord och få ett första svar med källor. Gratisfrågan gäller utan dokument och kräver inget kort.
Nej, men reglerna skiljer sig åt. Semesterledighet är en lagstadgad rätt, men kommer ni inte överens bestämmer du förläggningen (11 § semesterlagen), och huvudsemestern ska ligga under juni–augusti om inget annat avtalats eller särskilda skäl finns (12 §). Föräldraledighet kan du inte neka; arbetstagaren ska samråda med dig om förläggningen (14 § föräldraledighetslagen). Att missgynna någon för att hen tagit föräldraledigt kan ge skadestånd (22 §).
Du betalar sjuklön under sjuklöneperioden, de första fjorton kalenderdagarna, med ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön (6 och 7 §§ lagen om sjuklön). Sjuklönen motsvarar i regel 80 procent av lönen och de förmåner den anställde gått miste om. Från och med dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning. Kollektivavtal kan ge kompletterande ersättning utöver lagens nivå.
Nej. Sverige har ingen minimilön i lag — lönenivåerna bestäms i kollektivavtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Har du kollektivavtal är du bunden av dess lägstanivåer. Saknar du avtal råder avtalsfrihet, men diskrimineringslagen sätter gränser, och ett oskäligt avtalsvillkor kan jämkas (36 § avtalslagen).
Indirekt missgynnande av den som tagit ledigt. Det handlar sällan om att ledighet nekas rakt av, utan om att den föräldraledige får sämre arbetsuppgifter vid återkomst, missar en lönerevision eller hamnar sist i en turordning. Sådana beslut kan angripas enligt föräldraledighetslagen, och visar arbetstagaren omständigheter som ger anledning att anta missgynnande är det du som ska visa att det inte har förekommit (24 §).