Arbetslex › Arbetsrätt › Lön vid sjukdom – sjuklön och sjukpenning
Hur sjuklönen fungerar de första 14 dagarna och vad som gäller vid längre sjukdom.
När en anställd blir sjuk delas ansvaret mellan dig och Försäkringskassan. Reglerna finns främst i lagen (1986:435) om sjuklön (SjL) och i socialförsäkringsbalken (SFB). Skilj på två saker: den sjuklön du betalar de första två veckorna, och sjukpenningen som Försäkringskassan tar över därefter.
Från första sjukdagen och fjorton dagar framåt är du enligt 3 § SjL skyldig att betala sjuklön — minst 80 procent av den lön den anställde hade haft om hen jobbat. Det gäller oavsett hur länge personen varit anställd, så länge frånvaron inte beror på att hen struntat i sina skyldigheter, som att sjukanmäla sig.
På första dagen gör du ett karensavdrag. Sedan 2019 är det inte längre en hel karensdag utan ett avdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön (6 § SjL). Poängen med konstruktionen är att avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen råkar bli sjuk.
I de flesta branscher finns kollektivavtal som ger mer än lagens miniminivå — ofta 90 eller 100 procent under sjuklönetiden. Kontrollera alltid ditt avtal, det har företräde framför lagens 80-procentsregel. Saknas avtal gäller lagen.
När de fjorton dagarna passerat tar Försäkringskassan över. Från dag 15 kan den anställde få sjukpenning enligt 27 kap. SFB, förutsatt en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Sjukpenningen är 80 procent av SGI de första 364 dagarna.
Det finns ett tak för sjukpenningen som räknas upp varje år. Har den anställde hög lön kan du eller facket ha avtalat om kompletterande sjukpenning som täcker glappet mellan Försäkringskassans utbetalning och den vanliga lönen, ofta upp till 90 eller 100 procent.
Efter 364 dagar kan ersättningen fortsätta som förlängd sjukpenning, då på en lägre nivå — 75 procent av SGI.
Enligt 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (AML) har du ett aktivt rehabiliteringsansvar. Du ska inte bara betala lön, utan också planera och genomföra åtgärder som hjälper den sjuke tillbaka — i samverkan med Försäkringskassan. Kartlägg arbetsmiljön tidigt och se vilka anpassningar som går att göra. Sköter du inte det kan det i förlängningen leda till skadeståndsansvar, även om AD har visat att beviskraven för att fälla en arbetsgivare är höga.
Den anställde har ett eget ansvar att söka vård och följa läkarens råd. Läkarintyg krävs normalt från dag 8 för sjukpenning, men du kan begära intyg tidigare. Utan giltigt intyg kan rätten till både sjuklön och sjukpenning begränsas.Se även den samlade översikten Ledighet och lön.
Ja, sjukanmälan ska göras till arbetsgivaren från den första sjukdagen, oftast enligt överenskommet tidpunkt. Försäkringskassan behöver inte anmälas direkt, men ett sjukintyg från läkare krävs senast från dag 8 för att sjukpenning ska kunna betalas från dag 15.
Om du blir sjuk på en helgdag eller ledig dag räknas inte dessa dagar in i sjuklönetiden på 14 dagar. Sjuklönetiden börjar först när du skulle ha arbetat. Detta regleras i 4 § lagen om sjuklön.
Arbetsgivaren kan neka sjuklön om du inte har uppfyllt dina skyldigheter, till exempel om du uteblir från arbetet utan att sjukanmäla dig i tid eller om du vägrar att följa läkarens råd. Då anses du inte vara berättigad till ersättning för den tiden.
Sjuklön och sjukpenning räknas in i den semestergrundande lönen. Det innebär att du tjänar in semesterdagar även när du är sjuk, och din semesterlön baseras på din genomsnittliga lön, inklusive sjuklönetiden, enligt semesterlagen.
Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.