Arbetslex › Arbetsrätt › Tjänstledighet – rätt till ledighet och lön
När har man rätt till tjänstledighet och betalas lönen under ledigheten?
Tjänstledighet betyder att en anställd har rätt att vara borta från jobbet en begränsad tid medan anställningen består. Skilj på tjänstledighet och semester: vid tjänstledighet finns ingen rätt till semesterlön, men personen behåller sin tjänst och ofta övriga villkor. Rätten till ledighet styrs av olika lagar beroende på syftet, och om lön betalas eller inte varierar kraftigt.
Vanligast är föräldraledighet, reglerad i föräldraledighetslagen (1995:584). Föräldrar har rätt att vara lediga för att ta hand om barnet, från och med den nionde månaden före beräknad förlossning fram till barnets åttonde födelsedag. Under tiden får den anställde föräldrapenning från Försäkringskassan, men du som arbetsgivare är inte skyldig att betala lön om inte kollektivavtal eller enskilt avtal säger annat.
En annan kategori är studieledighet, enligt studieledighetslagen (1974:981). En anställd som jobbat hos dig i minst ett år har rätt att vara ledig för att studera. Du har dock rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader om det finns särskilda skäl, till exempel allvarliga störningar i verksamheten. AD har slagit fast att den rätten inte är obegränsad — uppskovet måste motiveras av reella verksamhetsbehov.
För fackligt förtroendevalda finns facklig ledighet enligt förtroendemannalagen (1974:358). Förtroendemannen har rätt att vara ledig för sina uppdrag. Lönefrågan är mer sammansatt här, ofta reglerad i kollektivavtal, och du kan ibland ha rätt att dra av en del av lönen beroende på hur mycket tid som går till fackligt arbete.
Det finns också rätt till ledighet för att driva eget, enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. En anställd som varit hos dig en viss kvalificeringstid har rätt att vara ledig i upp till sex månader för att starta eller driva ett företag. Även här betalar du normalt ingen lön.
Huvudregeln är att du inte betalar lön under lagstadgad tjänstledighet. Den anställde får i stället ersättning från annat håll — föräldrapenning, studiestöd eller a-kassa, beroende på situationen. Undantaget är om ett kollektivavtal eller enskilt avtal säger annat. Många kollektivavtal har en form av löneutfyllnad vid föräldraledighet, där du betalar en del av lönen under en begränsad period.
Ni kan också komma överens om obetald tjänstledighet utan lagstöd — det bygger då helt på en frivillig överenskommelse. Det finns inget krav på att den ska vara skriftlig, men dokumentera gärna längden, hur förmånerna påverkas och formerna för återgång, så slipper ni oklarheter senare.
Rätten till tjänstledighet är starkt skyddad i lag, men lönefrågan är oftast en avtalsfråga. Den anställde bör kolla kollektivavtal och enskilt avtal för att se om lön utgår. Du är skyldig att bevilja ledighet enligt lag, men har i flera fall ett visst utrymme att påverka tidpunkten om verksamheten kräver det.
Arbetsgivaren kan skjuta upp studieledigheten i upp till sex månader om det är nödvändigt för verksamheten, men kan inte neka permanent. Beslutet måste vara motiverat av reella verksamhetsbehov och inte godtyckligt.
Nej, enligt lagen om rätt till ledighet för näringsverksamhet betalas normalt ingen lön av arbetsgivaren. Du har rätt att behålla din anställning, men ersättning får du inte från arbetsgivaren under ledigheten.
Rätten till föräldraledighet sträcker sig från nio månader före beräknad förlossning till barnets åttonde årsdag. Du kan vara helt ledig eller dela upp ledigheten under denna period enligt föräldraledighetslagen.
Nej, du har samma uppsägningsskydd som andra anställda. Enligt LAS får du inte sägas upp på grund av att du utnyttjar din lagstadgade rätt till tjänstledighet. Uppsägning måste ha sakliga skäl oberoende av ledigheten.
Få ett strukturerat faktaunderlag med relevanta rättskällor, praxismönster och kontrollfrågor — steget innan juristen.